Förord Ad Lucem 1/2018
Konsten i kyrkorummet har ofta varit en anledning till debatt. Många minns kanske Elisabeth Ohlson Wallins fotoutällning Ecce Homo i Uppsala domkyrka – och den inflammerade diskussion som den föranledde. Bilderna var moderna illustrationer till klassiska bibelcitat, ofta med kända målningar som förlagor, med homosexuella modeller och miljöer.
Det är 20 år sedan Ecce Homo visades i Uppsala domkyrka, men en hel del av debatten runt den utställningen känns igen också när det gäller diskussionen om Pauliina Turakka Purhonens konst som visades i Lovisa kyrka vid årsskiftet 2017-18. I båda fallen har det talats om ett provocerande bildspråk som anses ”vanhelga” kyrkorummet. Teologen Laura Hellström ger i en essä sitt perspektiv på konsten i Lovisa kyrka och debatten runt den och Monika Pensar bidrar med en dikt i samma ämne.
Fikonträdets kulturhistoria gestaltas i en essä av poeten Eva-Stina Byggmästar. Maria Küchen skriver om hur människor med starka varumärken kan göras till halvgudar och Allan Willny fördjupar sig i relationen mellan kyrkan och politiken i ett historiskt perspektiv.
Jag är sist men inte minst glad att i detta nummer få publicera en diktsvit av en av 90-talets starkast lysande finlandssvenska poeter, Gungerd Wikholm. Hon arbetar just nu på sin första diktsamling sedan 1999 års Brokadstaden.
Välkomna till ett nytt nummer av Ad Lucem!
Peter Björkman