| Historia |
FKS historia i korthet
Till en början var föreningarna tvåspråkiga, men 1914 grundades Svenska Studenters Kristliga Förening (SSKF) i Helsingfors och 1925 Kristliga Studentföreningen vid Åbo Akademi (KSÅA). Världens evangeliseringUnder sina första årtionden ägnade FKS sig åt väckelse bland studenterna. Besök av den internationella rörelsens förgrundsgestalter John R. Mott och Ruth Rose spelade en stor roll, vilket framgår av en redaktionell ”anteckning” i Ad Lucem nr 1/1909: ”John R. Mott kommer! Huru glädja vi oss icke öfver att få höra och personligen lära känna den man, med hvilken vi lefvat så mycket i andens gemenskap och i förbön. Må vi i nit och kärlek arbeta för våra medkamrater under hans vistelse här och hans möten! Med Guds hjälp!” De internationella kontakterna var överhuvud livliga. Varje år ingick en uppmaning att iaktta studenternas internationella böndag. Under studentrörelsens första år engagerade sig många studenter också i settlementsrörelsen, som försökte nå industriarbetarna med det kristna budskapet. Under 1930-talen stärktes det pietistiska tänkandet inom förbundet. Den finska majoriteten orienterade sig mot det ”bibeltrogna” norska Studentlaget som under ledning av Ole Hallesby hade brutit sig ut ur den officiella kristna studentrörelsen och starkt kritiserade WSCF:s kulturella och ekumeniska inriktning. De svenska studenterna, speciellt inom KSÅA, ville hålla fast vid den officiella studentrörelsen med dess mera vidsynta linje. Studentrörelsen splittrasFrågan tillspetsades i diskussionen om FKS skulle vara arrangör för ett sk. Hallesbymöte ”på biblisk grund” i Finland. Resultatet blev att FKS ordnade både Hallesbymöten och officiella möten. Då det mera väckelsekristna International Fellowship of Evangelical Students (IFES) år 1947 bröt sig ut ur WSCF ville många finska studenter att FKS skulle lämna WSCF och gå med i IFES. Resultatet blev att FKS stannade kvar inom WSCF men blev associerad medlem i IFES. År 1949 anknöts FKS närmare till den lutherska kyrkan genom att i sina stadgar nämna att förbundets verksamhet baserar sig på Finlands evangelisk-lutherska kyrkas bekännelse. År 1964 ledde den gamla motsättningen mellan ”väckelsekristendom” och ”kulturkristendom” till en splittring av den kristna studentrörelsen genom att Finlands Evangelisk-lutherska Studentmission bildades och anslöt sig till IFES, som redan tidigare hade fråntagit FKS rätten att vara associerad medlem. Frågan om internationell ansvar blev viktig inom FKS, vilket märks på ledaren i Ad Lucem nummer 1/1964: ”Har kyrkan verkligen råd att undvara den ekumeniska diakonin i sin mest synliga penninginsamling, frågar man sig då man ser vart pengarna i årets Gemensamt ansvar-insamling skall gå enligt planerna... Omkring 5 % har anslagits för hjälpen till andra länder... En löjligt liten summa från kyrkan i ett av världens rikaste länder.” Politisk radikalism
Den teologiska och politiska radikalismen inom FKS ledde till att kyrkomötet hösten 1968 beslöt att kyrkans studentarbete skulle kopplas loss från FKS och direkt underställas kyrkan. I december 1969 beslöt Förstärkta biskopsmötet att studentprästerna inte längre skulle vara anställda av FKS utan anställas av församlingarna redan från början av 1970. FKS avlönade studentprästerna med egna medel en stor del av 1970. Efter reformen kvarstod FKS som en liten organisation med endast en heltidsanställd funktionär. Samtidigt blev förbundet lett av studenter, då en student första gången blev ordförande 1972. Miljön blev ett centralt tema inom FKS i slutet av 1980-talet. Ad Lucem nr 2-3/88 var ett temanummer om miljö i samarbete med kyrkornas internationella Ansvarsvecka. Där ingick bl.a. en inbjudan till ”Världsomfattande knytkalas för rättvisa, fred och en hel skapelse”. ”Vi lever i de ödesdigra paradoxernas tid. Dagar av hunger och övermättnad, av kärnvapenhot och rutinmässig fred, av sårad natur och konsumtionsfest. Just i denna förbiiliande stund av finländskt överflöd skall de kristna och kyrkorna förkunna annorlunda livsvärden. Och förverkliga dem i sitt liv --- Till vad bör och vill vi förbinda oss för att vårt liv inte skall vara ett redskap för orättvisa, våld och förintelse av skapelsen?” År 1995 upplöstes SSKF och KSÅA:s verksamhet lades på is. Det betydde att Ad Lucem i praktiken blev den enda svenska verksamheten inom FKS. År 2000 återupptog i alla fall KSÅA sin verksamhet som kontinueras idag. På 1990- och 2000-talet började FKS söka efter nya temor och verksamhetsformer. Vad som har blivit de mest viktiga temor är ekumenins möjligheter och utmaningar, bedömning av globalisation från en kristlig synvinke, jämställdhet och uppväxt till en vuxen tro. Letandet fortsätter. |
Den kristliga studentrörelsen startade i Finland under inflytande av en studentväckelse i den protestantiska världen. Kristliga Studentvärldsförbundet grundades i Vadstena 1895. I Finland grundades först Kvinnliga Studenters Kristliga Förening år 1897 och två år senare Manliga Studenters Kristliga Förening och Akademiska Frivilligas Missionsförbund. År 1908 bildade de tre föreningarna Finlands Kristliga Studentförbund (FKS). 
Studenternas ”galna år” 1968 med sin politiska radikalism satte sina spår i FKS. WSCF höll ett studentvärldsmöte i Åbo och sin generalförsamling i Otnäs. Många av medlemmar i de kristliga studentföreningarna deltog i ockupationen av Gamla studenthuset. Det ordnades ”hungerjul” med information och insamlingar för u-länderna och 1969 julfest med cirka 2000 bostadslösa alkoholister i Gamla studenthuset. I studentkårsvalet 1969 var många kristna studenter uppställda på vänsterns listor.